Är det lätt att lära känna folk i London? Lättare än i Sverige?
Kommer man väl i kontakt med folk, på ett jobb eller genom att ta initiativ till samtal på discokvällar är det nog ganska lätt. Jag har blivit ganska bekväm eftersom jag dels bor tillsammans med tre tjejer som jag kommer bra överens med, dels känner ett antal andra svenskar som flyttat hit. Därför har jag inte lärt känna extremt mycket folk. Men man märker att personer är öppnare och mer sociala här. Det händer ganska ofta att människor tar initiativ till att föra en lite längre konversation med en och då är det ju egentligen bara att ta chansen och vara trevlig om man vill skaffa en kompis. Så vill man verkligen och tar för sig lite är jag ganska övertygad om att det går lätt.
Vad är det bästa med London enligt dig? Respektive det sämsta?
Det bästa är ju utan tvekan PULSEN. Att det är så mycket liv i staden och att det finns så himla mycket nytt att se, upptäcka och uppleva hela tiden.
Det sämsta, om man ska bo här, är nog standarden. Lägenheterna skiljer sig ganska stort från de vi har i Sverige- och inte på ett positivt sätt. Det kan vara slitet, slarvigt målat och med många små byggfel. Vänner till mig har även haft problem med myror inomhus. Lyckligtvis har jag haft turen att få tag på en lägenhet som är väldigt fräsch för att vara London.
Vilka klubbar och barer är bäst?
Jag har inte varit ute överdrivet mycket och har därför testat ganska få ställen. Men av de jag har varit på kan jag rekommendera följande: Heaven, som är en enorm gayklubb med massa häftiga människor överallt och personer som dansar halvnakna på scen. Koko, som är en gammal teatersalong som gjorts om till klubb. En av mina rumskompisar har även talat mycket gott om ett ställe vid namn Fabric.
Var shoppar du helst?
I den stora gallerian Westfield i västra London, på Oxford Street, på Brick Lane(vintage) eller i Camden.
Nu har jag inte upplevt det här stället personligen, men jag har blivit ”varnad” för Hackney.
Är det lätt att som turist få jobb i London?
Innan jag flyttade hit fick jag höra att det skulle vara JÄTTELÄTT. Jag tycker inte att det har varit jättelätt. Visserligen har jag varit lite kräsen, jag har inte velat jobba vart som helst utan har sökt mig till mina favoritbutiker och större kedjor av den enkla anledningen att det känns som att arbetsförhållandena är bäst där.
Jag tror också att det handlar ganska mycket om när på året man kommer. När jag sökte jobb i januari hade många affärer precis gjort sig av med alla som var extraanställda under julen och de flesta hade ett ganska obefintligt behov av att rekrytera nytt folk. Men anstränger man sig verkligen, inte är så kräsen samt kommer hit vid en bättre tidpunkt tror jag inte att det är speciellt svårt.
 |
| Madeleine Ahlström |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar